Oh vilken dag …

Min dag började med att väckarklockan ringde 5:20. Jag kommer upp till halv sex och börjar ringa min mamma som ville bli väckt 5:30, men ingen svarar. Jag ringer både till hennes hemtelefon och mobiltelefon men inget svar.

Jag tittar ut och vinden yr i trädtopparna och det snöar.

Jag äter frukost och ringer och ringer. Jag blir orolig och min man säger att han följer med mig.

Vi åker och det snöar och det är inte lätt att se var vägens mitt är.

När jag är framme hos mamma ser jag att det är mörkt i fönstren. Jag låser upp och går in. Dörren till sovrummet är stängd och när jag öppnar den ser jag att både mamma och Daisy sover. De vaknar när jag tänder lampan.

Ojoj oj vad är klockan undrar mamma. Vi måste åka nu säger jag och mamma letar fram kläder och är alldeles yrvaken. Nej vänta säger jag, Kent är i bilen vi åker vi, så får du vakna och äta frukost.

Mamma gråter men hon säger att det är bra om vi gör det.

Jag tar med Daisy och täcke och vi åker. Klockan är nu 6:50. När vi kommer ut ur stan är det becksvart och vägen alldeles moddig av snö. Fortfarande 0- gradigt. Vi åker ut på motorvägen och jag ser nästan ingenting. Var är sidostrecken och filmarkeringar och långtradare kommer och kör om mig hela tiden och snöslask väller upp över hela framrutan och jag ser ingenting. Jag blir skräckslagen, vid avfarten finns en mack. Min man köper nya vindrutetorkare och mannen på macken byter, vilken service. Nu ser jag bättre i alla fall och det är nu -2 men det snöar fortfarande. Strax innan vi är framme klockan 8 ljusnar det lite.

Liten gumma, hon blir lite rädd för sprutorna. Vi sitter hos henne tills hon somnar.

Medan vi väntar på att veterinären ska göra rent hennes tänder går vi till Prinz-bageriet och äter världens godaste semla och dricker kaffe.

Efter två timmar går vi tillbaka och de berättar att hon håller på att vakna. De har gjort rent hennes tänder från all tandsten och dragit ut tre tänder. Men två stora fula tänder är kvar och de måste dras ut lite senare när allt är läkt efter den här omgången. Men hon är lite kall och behöver vara kvar en timme till och ligga på värmedyna med två varma täcken om sig och få dropp. Hennes kroppstemperatur hade sjunkit ner till 34 grader under narkosen och den ska ligga på 39. Jag satt hos henne och hon kändes kall men efter en halvtimme började hon kännas varmare och ville gå därifrån.

Det blev inte billigt, 6000 kr kostade det och vi fick med oss förhållningsorder om hur munsköljning skulle gå till under två veckor och hur jag skulle ge smärtlindring var 12:e timme i tre dagar. Hundmatsburkar som skulle mixas med ljummet vatten. Ojoj oj vad de var omtänksamma och om två veckor ville de se hur det läkt i munnen.

Daisy får bo hos oss, för mamma klarar nog inte allt som ska göras.

Idag sover hon mest, inlindad i varma filtar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: