På väg

Nu är vi på väg till Norrköping.

Grått och duggregn.

Vi är på väg till en hörselspecialist på AudioNova i Norrköping med mamma som ska få hörapparat. Jag hoppas det går bra, för jag är så trött på att hon aldrig hör vad någon säger, men själv verkar hon inte bry sig. Jag hoppas innerligt att hon ska märka skillnaden och bli positiv till att använda den.

Vi är på väg att passera Katrineholm, men ser att vi hinner svänga in och ta lite kaffe och bakelse på konditori Sultan, gott. Mamma älskar bakelser.

Vi kommer precis i tid till AudiaNova i Norrköping, när vi tagit av oss ytterkläderna har vi 2 minuter att sitta ner.

Mamma känns lite orolig.

Men allt går bra och hörapparaterna kommer på och plötsligt hör hon. Yippie hon hör.

Nu måste jag lära mig att prata lite tystare bara. Jag är ju van vid att nästan skrika till mamma när jag ska säga något till henne. Jag kom av mig när vi skulle gå till bilen och sade något som fick mamma att hoppa högt. När jag sade att det var så jag brukade prata, förstod hon plötsligt att hon har hört väldigt illa. Hon grät en skvätt, det blev väldigt känslosamt.

Hon hör så mycket ljud, vardagliga ljud som hon inte hört på många år.

Vi åker hemåt igen. Förbi den fina rondellen med blåklockor utanför Katrineholm.

Snart hemma

Hemma väntar en överraskning. Det är min son, hemkommen från Kina som kommer på middag.

Kram på er alla